FAQs

 Varifrån kom idén till projektet ifrån?

För att backa bandet till början måste vi till de sista dagarna av 2023. Kanske var det rentav på nyårsafton som jag till slut fick idén till det här projektet. Jag hade i alla fall därikring börjat titta på videor av en australiensisk youtuber vid namn Christy Anne Jones. Hon är en booktuber och hennes kanal kretsar en hel del kring läsande av böcker och om hennes skrivande och lite vardags-vloggande. (En väldigt mysig kanal som jag kan varmt rekommendera om man vill titta på mysiga, avslappnande videos.) En av de saker som hon gör är att testa olika skrivrutiner av kända författare och vlogga om saken.

https://www.youtube.com/@christy-anne-jones

Jag tilltalades av idén att testa olika författares rutiner helt enkelt.

Vad är det här för ett projekt egentligen?

I korthet är tanken att projektet ska gå ut på att utifrån de författare jag samlat ihop i en lista

och testa deras skrivrutiner. Sedan utvärderar jag hur jag tyckte att det gick och vilka lärdomar jag fick.

Jag försöker samla information om författaren, författarens verk och skrivrutin. Det är också en del översättning från engelska till svenska. Stöter jag på hinder kan jag hoppa till en annan författare och låta en bit text vila lite innan jag återvänder till den.

Nästkommande del, där själva testandet kommer att ske, kommer på sätt och vis att vara

lite mer krävande. Där har jag redan insett att det kommer finnas begränsningar på hur exakt jag kommer kunna testa vissa rutiner och hur lång period jag kan testa dem. Tyvärr beror det på att jag har ett dagjobb och andra åtaganden som jag inte kan åsidosätta. Samtidigt är det ingen dålig sak i sig eftersom majoriteten av människor som skriver gör det vid sidan om annat. Det kräver då att jag tänker igenom och redogör för hur jag modifierat rutinen. Det har hela tiden känts viktigt att försöka ta den som läser med genom upplevelsen för att kunna underlätta för andra när det gäller att testa rutiner eller skapa sin egen. 

För om det är så enkelt att skriva, varför har många av oss svårt med det då? Delvis blir det här ett sätt för mig att återknyta till en kär hobby men också en möjlighet för mig att utforska skrivandet. Det finns många frågor som jag vill försöka få svar på; Kommer jag kunna få bort ringrosten? Kommer jag kunna lära mig nya saker, tekniker, knep? Kommer mina texter bli bättre? Vad är en skrivrutin egentligen?

Slutligen var min ursprungliga tanke att för att ha något att testa så ska jag försöka skriva

en novell eller annan kortare text för varje rutin jag testar. Med tanke på att det är ännu längre sedan jag skrev något skönlitterärt än jag senast bloggade så kanske jag behåller dessa för mig själv. Troligtvis ligger inte intresset i vad jag skrivit utan hur jag skrivit.

Dessutom vill jag göra det på svenska. Visst skulle jag kunna göra det på engelska men för att underlätta för mig själv känns det rimligare att börja på svenska. 

Det är lite läskigt att stå såhär och presentera sitt projekt. Men som jag ser det så är det bra

att i lagom doser och på ett sunt sätt att röra sig utanför sin vanliga bekvämlighets zon.

Hur har författarna valts ut?

Där har jag fått utgå ifrån författare jag redan gillar och författare som jag vill bekanta mig med. Till att börja med har jag skrivit upp namn i en lista. Listan är levande så det både tillkommer och försvinner författare. Antingen hittar jag någon som verkar spännande som får en sektion i listan eller så konstaterar jag att det inte finns någon känd rutin och då får jag ta bort.

Målet är dock att listan ska vara väldigt varierande med författare som har vitt skilda bakgrunder, som skriver om olika saker, som skriver i olika genrer. Men de som skriver skönlitterärt och inom fantasy och science fiction är än så länge dominerande i listan.

Vad är det här för en blogg egentligen?

Handen på hjärtat så fanns inte en blogg med i min första vision för det här projektet. Den idén kom externt från andra. Men efter lite övervägande så kändes det lockande. Då kunde jag varva projektet med inlägg om annat men ändå fortsätta skrivandet. Bloggande är ju faktiskt en form av skrivande. Att skriva blogginlägg kan tjäna som uppvärmning. Hur synlig bloggen kan komma att bli spelar inte så stor roll, det är inte den främsta anledningen till att den finns. Men någon kanske läser och blir hjälpt eller tröstad av den. Jag får också en anledning till att skriva någonting någorlunda regelbundet. 

Däremot är det inte säkert att slutmålet kommer vara detsamma som det jag föreställde mig när jag började formulera projektet. Då var målet att skrivandet skulle resultera i en bok. Kanske delvis för att det kändes som att jag för första gången någonsin hade fått en idé som kunde vara till nytta för andra på riktigt. Men också för att då hade jag något konkret att jobba mot. Jag misstänker också att det är min oerfarenhet på området som gör att jag har en ganska stel, naiv och lite gammaldags bild av att skrivande måste resultera i en bok. Nu när jag börjar inse att det inte måste det så är jag mer okej med att det kan vara spretigare längs vägen.

Projektet var redan tänkt att delas upp i lagom stora bitar att ta sig an, men med bloggen så kan mer andrum skapas. (Hoppas jag!) Det behövs nog för det här är något jag kommer ägna mig åt på fritiden och den är som för de flesta, begränsad. Alltså vill jag göra projektet men utan att riskera att det blir för mycket. 

Jag tillhör den generation som var tonåring när bloggande började ta fart och bli stort. Visst har jag haft ett antal bloggar. Mest fyllda med “djupa” tonårs tankar och poesi av tveksam karaktär. (Mitt dåtida jag gjorde så gott hon kunde och hon var långt ifrån ensam.) Det är ett tag sen det sist blev något bloggat och jag saknar det faktiskt. 

Den här gången fyller dock bloggen en annan funktion än vad de gamla bloggarna gjorde. Förhoppningen är att bloggen kommer fylla sin egen funktion och samtidigt avdramatisera projektet.  Helt enkelt förhindra att projektet hamnar uppe på en piedestal där text måste vara helt perfekt för att kunna delas med andra. Det ger mig en lagom stor blåslampa så projektet kan puttra på utan att stanna av.